När jag faller fångar ni mig
Det här inlägget handlar om mina vänner, känner att jag har lite att skriva av mig..
Vänner kan vara allt ifrån de som sårar en mest till personerna som lyfter mig när jag ramlat.. Personligen så betyder vännerna allt för mig, de är min absolut högsta prioritet, trots att det borde vara mig själv.. Jag har varit med om en del och har väldigt mycket erfarenheter, mycket mer än vad många tror..
Min vänkrets är väldigt udda, jag har allt ifrån personer med hög status till personer som anses vara "töntar".. Personer som inte gärna sticker ut och personer som gör i princip vad som helst för att få någons ögon riktade mot en, utifrån detta väljer jag hur jag ska prioritera mina vänner.. Prioriteringen beror självklart på hur mycket behov personen i fråga har av mig också, behöver den stöd så finns jag, men även när man mår som bäst så ställer jag upp, det är vad folk säger iaf.. Jag har lite svårt för personer som har så låg självkänsla att de hittar på en massa skit för att sticka ut, personer som alltid ska leva ett drömliv eller ha haft det värsta tänkbara förflutna som
alla ska tycka synd om.. Usch, patetiskt!
Även personer som lovar saker de inte kan hålla, ge aldrig ett löfte du inte kommer att kunna hålla, lär er det SNÄLLA.. Det är just på grund av detta som jag skriver, löften folk ger men inte håller, lögner de hittar på för att slippa ta konsekvenserna, väx upp
och stå för dina misstag! Hade jag inte haft mina underbara vänner i nuläget så hade jag nog exploderat och försvunnit ut i miljontals bitar, är så otroligt tacksam över att ha så många äkta vänner i min närhet, vissa av dem ska ha ett extra stort tack.. Sofia, Jesper, Pontus, Louise och Sara, ni är några av de personer som ställt upp för mig när jag behövt er som mest, ni förgyller mina dagar.. Finns så många fler som förtjänar ett tack men vissa av er har bara varit en ren jävla besvikelse, hoppas ni som känner er träffade tar åt er och lär er av detta.. Jag tycker vissa av er bör komma ner till jorden och acceptera verkligheten som den är.. Andra borde lära sig att inte ge bort saker de inte har, med detta menar jag löften, ge mig inte ett hopp om något du själv inte tror på, få mig inte att tro att jag prioriteras när du egentligen skiter i mig, jag tänker inte sjuka så lågt att jag skriver ut era namn, men ni ska veta att jag inte har någon som helt tillförlit hos er längre..
Aja nu orkar jag inte mer, som sagt var TACK till alla ni som ställer upp även när jag inte ber om det, tack till alla ni som vågar vara just ni, och tack till alla er som vågar se sina nackdelar och göra något åt problemet istället för att sopa de under mattkanten! Älskar er!<3